I kölvattnet av en allvarlig säkerhetsbrist står Lantmäteriet i Gävle inför en betydande omställning. Myndigheten planerar nu att anställa minst 20 nya medarbetare för att hantera den ökade manuella arbetsbördan som uppstått efter att flera digitala tjänster tvingats stänga ner.
Säkerhetsbristerna upptäcktes redan i mars 2024, men det var först i maj som beslutet togs att stänga ner ett antal digitala tjänster av säkerhetsskäl. Detta har lett till en dramatisk förändring i hur myndigheten hanterar informationsutlämning, särskilt till kommunala tjänstemän som bygglovshandläggare.
Anders Lundquist, ställföreträdande generaldirektör för Lantmäteriet, förklarar situationens omfattning: ”Tidigare i den digitala världen kunde vi få drygt 100 000 förfrågningar i månaden och en akt kan innehålla allt från tio till 1 000 sidor. Så det är väldigt mycket information.”
För att hantera denna enorma mängd information har Lantmäteriet tvingats ta in cirka 100 extra medarbetare som arbetar med manuell säkerhetsgranskning innan information lämnas ut. Lundquist påpekar att arbetet är så krävande att ingen kan arbeta heltid med det: ”Ingen kan jobba heltid med detta för då blir man alldeles snurrig. Halvtid är max,” säger han.
Exakt vilken typ av känslig information som varit felaktigt tillgänglig i systemen är myndigheten förtegen om. Lundquist antyder dock att synen på vad som anses känsligt har förändrats över tid, delvis på grund av det skärpta säkerhetsläget i Europa och världen.
”Vi har fått ett skärpt säkerhetsläge i Europa och resten av världen. Det handlar inte bara om att vi har en hotbild från Ryssland utan även att vi blivit mer medvetna om den öppna informationens baksidor rent generellt,” förklarar Lundquist.
Händelsen i mars beskrivs som en ”konkret upptäckt” som ställde frågan om informationssäkerhet på sin spets. Lundquist menar att detta problem kanske inte hade ansetts lika akut för några år sedan, vilket belyser hur snabbt säkerhetslandskapet förändras.
Lantmäteriets rekryteringsprocess är nu i full gång, med målet att förstärka personalstyrkan med omkring 20 personer till hösten. Det finns dock ingen tydlig prognos för när säkerhetsbristerna kommer att vara fullständigt åtgärdade.
Denna situation väcker flera viktiga frågor om balansen mellan digital effektivitet och säkerhet i offentliga myndigheter. Hur påverkar den ökade manuella hanteringen myndighetens förmåga att utföra sina uppgifter effektivt? Vilka långsiktiga konsekvenser kan detta få för digitaliseringen av offentlig sektor?
Dessutom belyser fallet de utmaningar som myndigheter står inför i en tid av ökade säkerhetshot och snabb teknologisk utveckling. Hur kan myndigheter som Lantmäteriet säkerställa att de håller jämna steg med både säkerhetskrav och digitala innovationer?
För invånarna i Gävle och resten av Sverige innebär situationen potentiellt längre handläggningstider för ärenden som kräver information från Lantmäteriet. Samtidigt öppnar den oväntade rekryteringen upp för nya arbetstillfällen i regionen.
Medan Lantmäteriet arbetar för att lösa sina säkerhetsutmaningar, står det klart att denna händelse kommer att ha långtgående effekter, inte bara för myndigheten själv, utan också för hur vi ser på informationssäkerhet och digitalisering i den offentliga sektorn som helhet.
