Centralstationen i Stockholm utrymdes och bombskyddet kallades in.

Under insatsen greps två personer från västra Gästrikland med ett explosivt föremål i en väska. Enligt polisen planerade paret att transportera bomben till Ockelbo för att spränga en tvåbarnspappa i hans hem. En tredje kvinna, som har gemensamma barn med tvåbarnspappan, är också misstänkt men har ännu inte hämtats in för förhör.

– De förnekar det tydligt. Men exakt vad de berättat kan jag inte säga. Det omfattas av sekretess, säger Rikard Hoffman, åklagare.

En man i 30-årsåldern och en kvinna i 35-årsåldern, hemmahörande i västra Gästrikland, häktades på lördagen, misstänkta för grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva ämnen samt förberedelse till grov allmänfarlig ödeläggelse.

Enligt uppgifter till Aftonbladet ska polisen även ha funnit narkotika och en kniv vid tillslaget.

Kvinnan har inte tidigare dömts i domstol men har fått strafföreläggande för mindre allvarliga brott för flera år sedan. I april åtalades hon för ringa narkotikabrott, drograttfylleri och ringa vapenbrott efter att ha haft ett elchockvapen. Om rättegången, som är planerad att hållas i slutet av sommaren, kommer att kunna genomföras på utsatt tid är i nuläget oklart.

Mannen har flera gånger dömts för mindre allvarliga brott, de flesta domar handlar om fortkörningar. Han är även dömd för drograttfylleri och för att ha haft en batong och två knivar i sin bil. För flera år sedan dömdes han för att ha tillverkat och sålt hembränd sprit. Han har också haft en enskild firma inom bilbranschen, men företaget tvingades läggas ner på grund av misskött bokföring och omfattande skulder.

Rikard Hoffman, åklagare i fallet som rör det explosiva föremålet, säger sig inte veta vad mannen och kvinnan har för relation till varandra.

– Men vi vet att de var i sällskap när de greps på centralstationen, säger han.

Enligt uppgifter till Aftonbladet ska duon ha haft en termosbomb som var tänkt att transporteras till Ockelbo. Rikard Hoffman vill dock inte säga mer än att det rör sig om en explosiv vara. Paret hade varit under spaning under en längre tid, vilket ledde till att polisen kunde ingripa vid rätt tidpunkt.

Polisen håller på att utreda och kartlägga varifrån duon kom när de greps, men även dessa uppgifter omfattas av sekretess. Enligt åklagaren finns inga indikationer på att den explosiva varan skulle användas på centralstationen.

Enligt Rikard Hoffman undersöker polisen potentiella kopplingar till kriminella nätverk. Mannen har setts i Ockelbo tillsammans med en man med Hells Angels-väst, och utredningen fokuserar på möjliga kopplingar dit.

Både mannen och kvinnan förnekar vad de anklagas för.

– De förnekar det tydligt. Men exakt vad de berättat kan jag inte säga. Det omfattas av sekretess, säger Rikard Hoffman.

I en överraskande vändning har Ockelbo kommun uppnått sin lägsta arbetslöshetsnivå på nästan två decennier. Färska siffror från juni 2024 visar att den totala arbetslösheten i kommunen har sjunkit till 6,8 procent, en nivå som inte skådats sedan november 2008.

Denna positiva utveckling står i stark kontrast till den generella trenden i Gävleborgs län, där de flesta kommuner brottas med stigande arbetslöshetssiffror. Ockelbos framgång blir därmed ännu mer anmärkningsvärd i ett regionalt perspektiv.

Jämfört med juni 2023 har arbetslösheten i Ockelbo minskat med 0,5 procentenheter. I praktiska termer innebär detta att antalet arbetslösa i kommunen har sjunkit från 194 till 173 personer, en minskning med 21 individer. Detta kan tyckas vara en blygsam siffra, men för en kommun med endast 2 544 invånare i arbetsför ålder är det en betydande förbättring.

Kommunalrådet Anna Schönning (S) uttrycker sin glädje över utvecklingen: ”Dessa siffror är ett bevis på Ockelbos motståndskraft och innovationsförmåga. Vi har arbetat hårt för att skapa ett gynnsamt företagsklimat och stödja lokal kompetensförsörjning.”

Ekonomen Lars Eriksson vid Högskolan i Gävle pekar på flera faktorer som kan ha bidragit till Ockelbos framgång: ”Vi ser en trend där mindre kommuner med stark lokal identitet och entreprenörsanda ofta klarar sig bättre i ekonomiska utmaningar. Ockelbo verkar ha hittat en bra balans mellan traditionella näringar och nya innovativa företag.”

Trots de goda nyheterna varnar Arbetsförmedlingens lokala chef, Maria Bergström, för att ta ut segern i förskott: ”Situationen är fortfarande utmanande. Vi måste fortsätta arbeta aktivt med matchning och kompetensutveckling för att bibehålla denna positiva trend.”

Ockelbos framgång väcker nu intresse hos grannkommunerna. Flera lokala politiker har uttryckt en önskan om att studera Ockelbos strategier för att se om de kan appliceras i andra delar av länet.

Medan Ockelbo firar sitt rekordlåga arbetslöshetstal, återstår det att se om kommunen kan upprätthålla denna positiva trend i en tid av ekonomisk osäkerhet. Oavsett utgången står det klart att Ockelbo just nu lyser som ett positivt exempel i den regionala arbetsmarknadsstatistiken.

I kölvattnet av en allvarlig säkerhetsbrist står Lantmäteriet i Gävle inför en betydande omställning. Myndigheten planerar nu att anställa minst 20 nya medarbetare för att hantera den ökade manuella arbetsbördan som uppstått efter att flera digitala tjänster tvingats stänga ner.

Säkerhetsbristerna upptäcktes redan i mars 2024, men det var först i maj som beslutet togs att stänga ner ett antal digitala tjänster av säkerhetsskäl. Detta har lett till en dramatisk förändring i hur myndigheten hanterar informationsutlämning, särskilt till kommunala tjänstemän som bygglovshandläggare.

Anders Lundquist, ställföreträdande generaldirektör för Lantmäteriet, förklarar situationens omfattning: ”Tidigare i den digitala världen kunde vi få drygt 100 000 förfrågningar i månaden och en akt kan innehålla allt från tio till 1 000 sidor. Så det är väldigt mycket information.”

För att hantera denna enorma mängd information har Lantmäteriet tvingats ta in cirka 100 extra medarbetare som arbetar med manuell säkerhetsgranskning innan information lämnas ut. Lundquist påpekar att arbetet är så krävande att ingen kan arbeta heltid med det: ”Ingen kan jobba heltid med detta för då blir man alldeles snurrig. Halvtid är max,” säger han.

Exakt vilken typ av känslig information som varit felaktigt tillgänglig i systemen är myndigheten förtegen om. Lundquist antyder dock att synen på vad som anses känsligt har förändrats över tid, delvis på grund av det skärpta säkerhetsläget i Europa och världen.

”Vi har fått ett skärpt säkerhetsläge i Europa och resten av världen. Det handlar inte bara om att vi har en hotbild från Ryssland utan även att vi blivit mer medvetna om den öppna informationens baksidor rent generellt,” förklarar Lundquist.

Händelsen i mars beskrivs som en ”konkret upptäckt” som ställde frågan om informationssäkerhet på sin spets. Lundquist menar att detta problem kanske inte hade ansetts lika akut för några år sedan, vilket belyser hur snabbt säkerhetslandskapet förändras.

Lantmäteriets rekryteringsprocess är nu i full gång, med målet att förstärka personalstyrkan med omkring 20 personer till hösten. Det finns dock ingen tydlig prognos för när säkerhetsbristerna kommer att vara fullständigt åtgärdade.

Denna situation väcker flera viktiga frågor om balansen mellan digital effektivitet och säkerhet i offentliga myndigheter. Hur påverkar den ökade manuella hanteringen myndighetens förmåga att utföra sina uppgifter effektivt? Vilka långsiktiga konsekvenser kan detta få för digitaliseringen av offentlig sektor?

Dessutom belyser fallet de utmaningar som myndigheter står inför i en tid av ökade säkerhetshot och snabb teknologisk utveckling. Hur kan myndigheter som Lantmäteriet säkerställa att de håller jämna steg med både säkerhetskrav och digitala innovationer?

För invånarna i Gävle och resten av Sverige innebär situationen potentiellt längre handläggningstider för ärenden som kräver information från Lantmäteriet. Samtidigt öppnar den oväntade rekryteringen upp för nya arbetstillfällen i regionen.

Medan Lantmäteriet arbetar för att lösa sina säkerhetsutmaningar, står det klart att denna händelse kommer att ha långtgående effekter, inte bara för myndigheten själv, utan också för hur vi ser på informationssäkerhet och digitalisering i den offentliga sektorn som helhet.